Måndag

Tjenatjena!
Har mått lite upp och ner hela dagen, nu känner jag mig ännu mer förkyld, men även fast jag är förkyld så ska jag pallra mig till skolan imorgon och göra det jag ska göra och sen gå hem. Vill inte hamna efter nu i början. Fick veta att vi ska ha skolfoto på Onsdag också. Usch! Hatar skolfoton.. Speciellt nu i gymnasiet.

Juste ska ju börja hämta barnen nu, så imorgon börjar jag, men den här gången är det bara Oscar och Matilda, så det är skönt.

Sen kommer också Philip och joinar mig. Vi har snart varit tillsammans i ett halv år, sjukt vad tiden går snabbt. Det har varit ett riktigt bra halvår. Allt känns så bra mellan oss. Men varför det nog funkar så bra som det gör, är för att vi har distans mellan oss, och vi har 3 års ålderskillnad. Det kanske låter konstigt, att det är bra med distans, men när man har så långt ifrån varandra så saknar man varandra mer än när man ses varje dag, Fast vi har ändå lyckats träffas väldigt mycket. Men det beror på att han hade körkort förrut, men han förlorade det för några veckor sen, Så nu är det deffinitivt mycket svårare att hinna träffas. Så det är ju tråkigt. Varför ålderskillnaden gör det lättare enligt mig, är för att vi lever helt olika liv. Och jag har under dem senaste åren mest intresserat mig för äldre killar. Tycker dem i min ålder kan vara en aning omogna ibland. Det finns också nackdelar med våran åldersskillnad. Han har ju enligt lagen rätt att få göra mer saker än vad en 16 åring får göra. Haha det positiva är att mamma har släppt mig väldigt mycket, Beror nog mycket på Philip.
Men jag måste iallafall säga att vi ändå fått det att funka väldigt bra mellan oss. Och jag är väldigt tacksam för att få ha en sån bra pojkvän som Philip. Visst har vi också våra svackor, men på något sätt har det bara byggt upp vårat förhållande till något bättre. Trodde aldrig att jag skulle bli "Förhållande tjejen". Men jag har inget emot det, känslan över att vara kär är så härlig!
Trodde faktiskt aldrig att jag skulle skriva en sån här text, kan ibland tycka att det kan bli lite för mycket när vissa skriver om hur underbart de mår med sin pojkvän o.s.v.. Men nu är jag en av dem tjejerna och förstår hur skönt det faktiskt kan vara att bara skriva av sig om ingenting.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0